Lär dig mer om energideklarationer nedan.
När ska en byggnad energideklareras?
Enligt lag ska byggnader som byggs eller säljs ha en energideklaration och det är byggnadsägaren eller den som uppför en byggnad som ska se till att detta följs.
Den som äger en byggnad som hyrs ut eller där delar av byggnaden hyrs ut (exempelvis hyresrätter i ett flerbostadshus) behöver dessutom se till att det alltid finns en giltig energideklaration. Detsamma gäller för byggnader med en golvarea större än 250 m2 som ofta besöks av allmänheten.
Vissa byggnader är undantagna från kravet på energideklaration, exempelvis industribyggnader, semesterbostäder och byggnader med en användbar golvarea mindre än 50 m2.
En energideklaration är giltig i 10 år. För nya byggnader ska en energideklaration upprättas inom 2 år efter att byggnaden tagits i bruk.
Hur ska energideklarationen utföras?
Energiexpert
En energideklaration kan endast utföras av en oberoende certifierad energiexpert, vilken anlitas av byggnadsägaren. Boverket har på sin hemsida en lista över certifierade energiexperter.
Platsbesök
För befintliga byggnader gör energiexperten en besiktning på plats. Enligt lag är det ägaren som ska se till att detta görs innan en energideklaration upprättas. Energiexperten går vid besiktningen igenom byggnaden för en bedömning av dess energiegenskaper och identifiering av energieffektiviserande åtgärder. Under vissa omständigheter kan en energideklaration utfärdas utan föregående platsbesök. Undantag specificeras i förordningen (2006:1592) om energideklarationer för byggnader.
Inspektion av tekniska system
Därutöver finns krav på inspektion av uppvärmningssystem respektive luftbehandlingssystem om något av dessa har en total nominell effekt som överstiger 70 kW. Även här är det byggnadsägarens ansvar att se till att inspektionen görs innan en energideklaration upprättas.
Kravet på inspektion av värme- eller ventilationssystem över 70 kW gäller även för byggnader som är undantagna från kravet på energideklaration och ska då göras minst vart 10e år.
Mätdata eller beräkning
I energideklarationen ska byggnadens energianvändning anges. Huvudregeln för energideklarationer är att byggnadens energianvändning ska baseras på mätningar justerade till normalt brukande och normalår (utetemperatur på aktuell ort). Endast för byggnader där mätdata saknas kan energianvändningen istället baseras på beräkningar.
För att en byggnad ska bedömas rättvist och inte påverkas av om användarna har varit snåla eller slösaktiga med energi så ska den bedömas utifrån ett normalt brukande. Energianvändning knutet till användarnas beteende och brukande är till exempel tappvarmvatten och innetemperatur. Boverkets föreskrifter BEN innehåller regler för hur normalt brukande ska hanteras vid beräkning och mätning av byggnadens energianvändning
Registrering
Energideklarationerna registreras av energiexperten i Boverkets databas Gripen.
Vad ska energideklarationen innehålla?
En energideklaration ger information om byggnadens energianvändning och visar byggnadens så kallade energiprestanda och energiklass. En energideklaration innehåller också uppgifter som rör byggnadens tekniska system samt rekommendationer om energieffektiviserande åtgärder.
Energianvändning
Byggnadens energianvändning utgörs av energi till uppvärmning, tappvarmvatten, komfortkyla samt fastighetsel, uttryckt i kWh/år. I energideklarationen framgår även uppvärmningsform, eventuella kylsystem och om solenergi finns. Hushållsenergi i bostäder och verksamhetsenergi i lokaler ingår inte i byggnadens energianvändning, och därmed inte heller i byggnadens energiprestanda, men kan inkluderas i energideklarationen för information.
Energideklarationen ska beskriva byggnadens tekniska egenskaper och inte hur brukarna använder byggnaden. Byggnadens energianvändning anges därför för ett normalt brukande, vilket definieras i Boverkets föreskrifter BEN. När energianvändningen baseras på mätningar innebär detta att energiexperten gör en justering och/eller fördelning av uppmätta data. I energideklarationsformuläret görs också en automatisk normalårskorrigering utifrån den ort som angetts.
Informationen om byggnadens energianvändning vid normalt brukande och normalår ligger sedan till grund för att bestämma energiprestanda.
Energiprestanda
I energideklarationsformuläret görs en automatisk beräkning av byggnadens energiprestanda utifrån inmatad information för energianvändning, uppvärmningssätt och ort.
Från och med 2019 uttrycks energiprestandan i primärenergital (i stället för specifik energianvändning). I beräkningen av primärenergitalet används en geografisk justeringsfaktor utifrån byggnadens placering i landet och viktningsfaktorer för de energibärare som används. Användning av geografisk justeringsfaktor samt viktningsfaktorer avser att bättre möjliggöra en jämförelse mellan olika byggnader (som är energideklarerade efter den 1 januari 2019).
Energiklass
Sedan 2014 ska energideklarationen innehålla en energiklassning med skalan A-G, där A står för den bästa energiprestandan och G för den sämsta. Indelningen av energiklasser utgår från kravet för nya byggnader, där Klass C motsvarar kravet för en motsvarande ny byggnad. Energiklassen bestäms utifrån byggnadens energiprestanda (EP):
A = EP är ≤ 50 procent av kravet för en ny byggnad.
B = EP är > 50 – ≤ 75 procent av kravet för en ny byggnad.
C = EP är > 75 – ≤ 100 procent kravet för en ny byggnad.
D = EP är > 100 – ≤ 135 procent av kravet för en ny byggnad
E = EP är > 135 – ≤ 180 procent av kravet för en ny byggnad
F = EP är > 180 – ≤ 235 procent av kravet för en ny byggnad.
G = EP är > 235 procent av kravet för en ny byggnad
Energideklarationen har förändrats vid olika tillfällen. Före införandet av energiklasser användes energinivåer illustrerat av ett trappstegsformat hus på energideklarationens första sida.
Rekommenderade åtgärder
Rekommendationerna ska vara av betydelse för den aktuella byggnaden, tekniskt genomförbara och inkludera åtgärder på klimatskärm eller installationssystem med eller utan samband med ändring eller ombyggnad.
Enligt Förordning (2006:1592) om energideklaration för byggnader: “Energideklarationen ska innehålla uppgifter om var det finns ytterligare information om de rekommenderade åtgärderna och vad som krävs för att genomföra dem samt om beräkningen av rekommendationernas kostnadseffektivitet.”
Övrigt
Energideklarationen innehåller även bland annat följande uppgifter:
- Byggnadens adress och byggnads-ID
- Byggnadskategori, exempelvis lokalbyggnad eller bostäder
- Nybyggnadsår
- Den uppvärmda golvarean, kallad Atemp
- Specifik energianvändning definierad som levererad energi till byggnaden dividerad med golvarean Atemp (tidigare energiprestanda)
- Om det finns krav på obligatorisk funktionskontroll av ventilationssystemet (OVK) i byggnaden, och om det i så fall har utförts
- Om radonmätning har utförts i byggnaden, och i så fall uppmätt värde
- Ett referensvärde för liknande byggnader
- Det krav på energianvändning som skulle gälla vid uppförande av en ny byggnad av samma slag angivet som byggnadens primärenergital
Energideklaration vid försäljning eller uthyrning
I annonser vid försäljning eller uthyrning, helt eller delvis, ska byggnadens energiprestanda anges.
Saknas en giltig energideklaration vid annonseringstillfället går det bra att annonsera utan uppgift om energiprestanda, men så snart en energideklaration upprättats är byggnadsägaren skyldig att ange detta.
Det finns regler om hur energiprestandan ska visas och vilka färger som ska användas vid annonsering. Energiklassen beskrivs genom symbolen av ett hus i färg och med en bokstav från A till G. En manual för annonsering liksom nedladdningsbara hussymboler finns på Boverkets hemsida.