Vad är ventilation och varför är det viktigt?
Grundbetydelsen av begreppet ventilation är utbyte av luft i ett slutet utrymme, som exempelvis ett rum i en byggnad eller en kabin i ett fordon.
Vi behöver frisk luft för att må bra och ventilationen kan dessutom hjälpa till att förhindra fuktproblem och skapa hållbara välmående hus med mindre skador. Om inte ventilationen fungerar blir det snart instängt och fuktigt, dessutom kan vi känna matos och andra lukter i bostaden. Tanken med ventilation är att frisk luft (tilluft) ska komma in i rum som sovrum och vardagsrum, och därefter försvinna ut genom ventiler i kök och badrum eller upp i skorstenen (frånluft) när luften är ”använd”.
Olika sorters ventilation
Det finns tre huvudtyper av ventilation: självdragsventilation, frånluftsventilation och till- och frånluftsventilation. Vilken sorts ventilation som finns i ett hus beror oftast på hur gammalt huset är och vad det är för sorts hus. Här går vi igenom principerna.
Självdragsventilation
Den enklaste sorten är självdrag och benämns ibland som S-ventilation. Då finns det inga fläktar i huset. Självdrag är vanligt i äldre hus. I hus med varm skorsten fungerar självdraget bra eftersom luften sugs ut dels genom rökgaskanalen (termisk drivkraft), dels genom särskilda, uppvärmda ventilationskanaler.
Men om det inte eldas i skorstenen så blir den kall och utsuget av luft minskar kraftigt. Då krävs fönstervädring. När det blåser eller är kallt ute ökar ventilationen i självdragshus. Det innebär samtidigt att ventilationen minskar ju varmare och mindre blåsigt det är ute. En varm, vindstilla sommardag kan ventilationen i ett självdragsventilerat hus upphöra helt.
Frånluftsventilation
För att ventilationen ska fungera ungefär lika bra oavsett vad det är för väder eller temperatur ute kan man installera en eller flera fläktar som hjälper till att suga ut luft ur huset. När fläkten suger ut luft ska det komma in ny frisk luft genom ventiler i väggarna i huset. Denna typ av ventilation kallas Frånluftsventilation eller F-ventilation.
I småhus har det sedan början av 1990-talet varit vanligt att kombinera denna typ av ventilation med en frånluftsvärmepump. Man kan då ta vara på värmen i den gamla luften innan den skickas ut. Återvunnen värme kan användas till både tappvarmvatten och värmning av radiatorer/golvvärme. Denna variant kallas FX-ventilation.
Tilluftsventilation
På vintern är luften som kommer in i huset genom ventiler kall och ouppvärmd. Detta gör att det kan kännas kallt och dragigt i huset. För att minska problemen med drag behöver man värma luften som kommer in. Då behöver man ha en fläkt också till den luft man tar in i huset. Den luften brukar kallas för Tilluft.
Har man fläktar både för luften som tas ut och tas in i huset har man FT-ventilation. Dessa fläktar kan sitta tillsammans i ett ventilationsaggregat. Man kan då med en värmeväxlare ta vara på värmen i den gamla luften innan den skickas ut och värma den kalla luften som kommer in. Detta kallas för värmeåtervinning.
Ett ventilationsaggregat som har värmeåtervinning kallas för FTX-aggregat. När man har en fläkt för tilluft som fungerar behöver man inga ventiler i väggarna för att ta in friskluft. Man kan då spara energi om man ser till att alla ventiler är stängda eller täta huset bättre så att det inte kommer in uteluft på många ställen.
Forcerad ventilation
Ibland behöver man öka ventilationen, till exempel när man lagar mat eller duschar. En köksfläkt, spiskåpa eller badrumsfläkt ger möjlighet till forcerad ventilation. Det innebär att ventilationsflödet vid behov kan ökas. När man ska steka mat på spisen sätter man på köksfläkten eller öppnar ett spjäll i spiskåpan. På toaletten eller i duschutrymmet kan det finnas en fläkt som man sätter på när man är där för att få bort fukt och lukt. Badrumsfläkten kan också styras automatiskt på fukt eller närvaro. I kombination med S-ventilation kallas detta fläktförstärkt självdrag. Även vid F-, FX- och FTX-ventilation finns ofta olika möjligheter att forcera ventilationen.
Vilken typ av ventilation är vanlig?
Småhus
I äldre småhus som är byggda fram till och med 1960-talet är det vanligast med självdragsventilation. I småhus som är byggda på 1970-talet är det vanligast med F-ventilation. Under 1980-talet var det vanligt med FTX-ventilation. I början på 1990-talet kom frånluftsvärmepumparna och då blev det vanligt med FX-ventilation i småhus.
Flerbostadshus
Även i flerbostadshus är det vanligast med S-ventilation till och med 1960-talet. F-ventilation vanligast är i hus från slutet av 1960-talet till början av 2010-talet. Från och med 2013 har de flesta flerbostadshus FTX-ventilation på grund av ökade energikrav i BBR19.
Lokaler
De allra flesta kontorslokaler, även i äldre hus, har idag FTX-ventilation. Men det finns stora variationer och blandningar med olika system i samma hus, särskilt i äldre byggnader och när det finns olika sorters lokaler i samma byggnad. Äger man eller tänker köpa en byggnad med lokaler är det extra viktigt att ta hjälp av en expert för att få koll på ventilationen.
Ventilation och energianvändning
Drar ventilationen mycket energi? Ja, det går åt energi på två sätt för att ventilera en byggnad:
- Fläktar till ventilation drar el
- Uppvärmning av utomhusluft kräver energi
Har man självdragsventilation krävs det ingen el till fläktar. Men den mesta av energin som krävs för ventilationen är för att värma upp den kalla luften som kommer in i huset utifrån. Har man självdrag eller frånluftsventilation får elementen eller golvvärmen i värmesystemet värma upp uteluften.
Om man har fläktar för både tilluften och frånluften är det vanligt att man har FTX-ventilation med värmeåtervinning. Detta gör att det går åt mycket mindre energi för att värma upp uteluften men det går också åt lite mer el till fläktarna. Vid behov kan man värma upp tilluften mer. Man kan bestämma hur varm luften ska vara när den kommer in i rummet. Det gör man med ett värmebatteri, antingen vätskeburet eller via direktel.
Värmeåtervinningen i ett FTX-aggregat kan göras med olika typer av värmeväxlare. För vissa typer, plattvärmeväxlare och roterande värmeväxlare, måste till och frånluften sitta tillsammans i ett ventilationsaggregat på samma plats i huset. Om man inte kan ha tilluften och frånluften på samma ställe kan man också flytta värmen med ett rörsystem med vätska i och en pump. Det kallas för vätskekopplat system.
Enligt Boverkets byggregler ska installationer som kräver elenergi, såsom ventilation, utformas så att effektbehovet begränsas. Specifik fläkteffekt (SFP) är summan av eleffekten för samtliga fläktar som ingår i ventilationssystemet dividerat med det största av tilluftsflödet eller fastighetsflödet, kW/(m3/s). Enligt Boverkets byggregler bör ventilationssystemets eleffekt, vid dimensionerande luftflöde, inte överskrida följande värden på SFP:
Då ändringar i ventilationssystemet görs ska man, enligt Boverkets byggregler, eftersträva att ventilationssystemet inte överskrider SFP-värden enligt tabellen nedan. Om enbart aggregatet byts ut ska man eftersträva att de i tabellen angivna SFPv-värdena inte överskrids.
Huvudsaklig källa till avsnittet: Svensk ventilation